Eva Röse om nya LOL: ”Längtar efter att trycka på knappen”

Snart återvänder LOL: Skrattar bäst som skrattar sist med sin andra säsong – programmet där komiker utsätts för ett fasansfullt experiment. Inlåsta i ett rum med varandra får de nämligen inte skratta. Den som håller sig längst vinner. Med sina skarpa sinnen och ett antal ess i ärmen ska de spela ut sina motståndare. Men vad händer egentligen med en komiker vars skämt möts av tystnad? Ekar det minnen från att bomba från scenen? Skammen över att försöka vara rolig men att misslyckas?

Till Filmtopp säger Henrik Dorsin, märkbart nervös blotta minuter innan det hela startar, att det är ”vidrigt att dra ett skämt när någon inte skrattar”. Någon som däremot får skratta, och som till skillnad från övriga folkkära deltagarna, INTE delar samma ångestfjärilar, är programledaren Eva Röse. Den Kristallen-nominerade skådespelerskan har en helt annan energi.

– Jag har övat i 31 år på att komma tillbaka i programledarrollen. Nä, skämt åsido, det handlar bara om att vara med när det händer, det är deltagarna som gör allt, säger hon till Filmtopp.

"Det finns de som alltid bär på ett skratt"

När en deltagare ler eller skrattar ljuder larmet och Eva Röse delar ut ett gult kort. En varning för det röda kortet som är på väg om man inte sköter sig. Om det röda kortet höjs, ja, då förlorar man.

– Det är inte alls svårt att ge gula kort, men problemet i år är Henrik [Dorsin]. I går fick vi höra den roliga kommentaren att han ständigt har ett leende på läpparna, så hur ska vi tänka där? Är det en strategi? Kommer han gå in och säga ”jag föddes så”? Det finns de som alltid bär på ett skratt.

Rummet komikerna låses in i är utrustat med cirka 40 kameror som övervakar varenda steg de tar.

– Jag har väldigt många kameror till min hjälp, men man vill ju inte döma fel. Även om jag har en master i multitasking [skrattar]. Sen så är vi några till som tittar i kontrollrummet, för det är viktigt att det faktiskt blir rätt. Jag tror inte att deltagarna kan gömma sig, berättar Eva.

Eva tycker att det ska bli spännande att se hur standup-komikerna kommer att klara av pressen av att inte få några skratt. Hon säger också att kan finnas en oro hos deltagare över att inte leverera, det är ju trots allt säsong två och den första säsongen var mycket lyckad.

– Jag tycker att Johan Ulveson är sån där figur som det räcker att titta på så är han rolig, men så finns det deltagare vars skratt man längtar efter att höra. Jag vill ju att de ska ryka först. Anis Don Demina, jag önskar honom lycka till men jag blir inte ledsen om han kommer in i kontrollrummet som min sidekick.

"Jag är barnsligt förväntansfull!"

I förra säsongen gick Robert Gustafsson och Per Andersson ut som gemensamma segrare, även om de hade väldigt olika tillvägagångssätt.

– Jag tror inte att vi har någon med samma matematiskt extrema strategi som Robert Gustafsson hade, det skulle väl vara Henrik Dorsin i så fall. Robert var så iskall så man undrade om han hade en kniv i bakfickan till slut, skämtar Eva.

Hur har du förberett dig i dag inför detta?

– Jag kan inte förbereda mig så mycket. Man måste hushålla med sin energi men jag har mycket längtan. I går längtade efter jag att somna, för detta är så roligt. Jag är så otålig, jag vill se dem nu! Sen, rent krasst i livet, är det också en dag med fyra barn, tre skolavslutningar, baka tårta. Så jag har inte börjat förbereda mig riktigt än. Men längtan efter att få trycka på knappen är en väldigt bra ingång. Jag är barnsligt förväntansfull!

Rent tekniskt, om någon börjar skratta och så smittar det av sig på alla andra, vad gör man då?

– Bra att du tog upp det. De måste hålla sig tills jag trycker på knappen, är det tre som skrattar innan dess så är det så. Förra året blev det lite knäppt när Sussie Ericsson och Vanna Rosenberg åkte samtidigt efter att de smittade varandra. Men man måste hålla sig till larmet ljuder, så är det bara. Det här är så roligt!

Med det tackar vi Eva Röse för pratstunden. ”LOL: Skrattar bäst som skrattar sist” kommer tillbaka till Prime Video den 29 december.