Intervju: Maria Haglund (B-fotograf)

Att det är många som är involverade i arbetet bakom en film är knappast någon nyhet. Bara bakom kameran finner du en chefsfotograf, B-fotograf, C-fotograf och videoassistent som alla ansvarar för olika uppdrag. Förenklat förklarat kan B-fotografen beskrivas som chefsfotografens kameraassistent och C-fotografen som B-fotografens assistent, men vad är det som egentligen skiljer dessa yrken åt? Vi på filmtopp.se har intervjuat B-fotografen Maria Haglund om hennes arbete, med hopp om att få klarhet i detta. Maria har jobbat med en flera stora produktioner som till exempel Wallander-filmerna, Hamilton: Men inte om det gäller din dotter, det hyllade norska dramat Oslo, 31 Augusti och 2011-års julkalender Tjuvarnas jul. Vad är det som egentligen utgör B-fotografens arbetsuppgifter i denna fotograf-hierarki?

     – Som B-fotograf ansvarar du för hanteringen av kameran och den tekniska utrustningen. Allt ska fungera och du anpassar kameran efter varje scen och kamerainställning [kamerainställning är den plats från vilken kameran är uppriggad och spelar in. Om kameran flyttas fysiskt innebär det en ny kamerainställning]. Det kan röra sig om att hantera handkamera, steadicam, tripod, kran, åkvagn eller att anpassa en kamerarigg på en bil. Du byter också kameralinser och kollar så att utrymmet mellan kameran och linsen är helt ren från damm och smuts. Om den inte skulle vara det så syns det tydligt i den slutgiltiga filmen. Som B-fotograf har du även ansvar för att dra skärpa. Vilket i princip handlar om att bedöma avståndet mellan kamerans filmplan och det som ska vara skarpt i bild. Denna del av yrket är som ett hantverk som du lär dig att hantera bättre och bättre med tiden.

Maria berättar att hon tidigt var intresserad av filmfoto men att det tog flera år av filmskola innan hon visste att hon ville jobba som B-fotograf.

     – Det var först när jag praktiserade på filminspelningar och kände av det praktiska arbetet i ett kamerateam som jag blev tvärsäker på att jag ville jobba med B-foto. Det var ju i mina ögon det svåraste och mest intensiva yrket jag någonsin stött på. Du måste vara i synk med fotograf och skådespelare hela tiden och det går inte att slappna av en sekund om allt ska bli skarpt!

     Du har medverkat i en mängd olika produktioner med en ganska stor bredd. Hur går det till att bli anlitad som B-fotograf?

     - Att bli anlitad som fotograf går oftast i en kedja. Först önskar regissören vilken huvudansvarig fotograf som han eller hon vill jobba med, sedan önskar i sin tur chefsfotografen en B-fotograf som i sin tur föreslår en C-fotograf. Därefter och om schemat går ihop, så kommer fotograferna överens med produktionschefen om ett arvode.

 Maria berättar att en B-fotograf i regel inte är med och bestämmer om hur de olika tagningarna ska se ut, utan att detta är något som chefsfotografen och regissören diskuterar.

     - Vem som är mest tongivande skiljer sig från person till person. Vissa regissörer har en starka åsikt om bildutsnitt och kamerarörelse medens andra ger fotografen ett större ansvar kring bildens utformning. Däremot kan jag som B-fotograf komma med förslag om jag får en briljant ide.

Bilden av en passionerad regissör som med ett hetsigt humör pressar skådespelarna att nå dit han eller hon vill är vanligt förekommande i populärkultur. Fast hur är det med resten av kamerateamet, hur emotionellt engagerade är de under en tagning?

     - Min erfarenhet är att man, bortsett från vissa regissörer, inte lever sig in särskilt mycket i scenerna. För mig handlar det emotionella planet mer om att jag har haft olika favoritinställningar där jag känt att bilden har blivit ”jävlar vad snygg!”. Det känns alltid extra tråkigt när dessa bilder inte kommer med i den slutgiltiga produktionen.

Varierar stämningen i ett filmteam när det ska skildras olika saker i en scen, till exempel ett mord jämfört med en sexscen?

     - Stämningen på olika set skiljer sig faktiskt inte särskilt mycket. Vid båda tillfällena krävs det mycket hög koncentration och stor respekt för skådespelarna. Under arbetet med en sexscen så vill man jobba i ett så litet och smidigt team som möjligt men om man spelar in ett mord så är det jättebra att vara många. Då behövs också folk som kan sköta specialeffekter, smink och vara vapenansvariga.

Mellan 2009 och 2010 arbetade du med inspelningen av tio Wallander-filmer. Hur förändrade detta höga tempo kamerateamets arbetssätt?

     - Vi fick ofta spela in filmerna med två kameror samtidigt under samma scen om det var möjligt. Detta gjordes på grund av tidspress då varje film hade fyra veckors inspelningstid. Vanligen har långfilmer åtta veckors inspelningstid och då använder man i regel bara en kamera. Om du spelar in med två kameror samtidigt är det oftast svårt att få till ett perfekt ljus i båda inställningarna. Men det är en samtidigt en stor fördel att ha två kameror om något svårt moment i en scen ska filmas, t.ex. en explosion eller någon skjuts i bild och man använder blodampuller, ögonblick då man vill förlänga skeendet.

Vi har under våra intervjuer med filmrestaurerare Jörgen Viman och Filmhusets arbetsledare och maskintekniker Jerry Axelsson diskuterat skillnaden på analog film [fysisk film på rulle] och digital film och var intresserade av att veta hur dessa olika filmformat påverkar Marias arbete.

     - Digital och analog film utgör nog faktiskt de största skillnaderna arbetsmässigt för en B-fotograf. Om du filmar analogt så har du olika sorters film för olika ljusförhållande. Kamerateamet måste hela tiden ligga före i planeringen under inspelningen så att de har rätt filmsort i kameran. Detta kräver mycket planering och kommunikation mellan chefsfotograf, B-fotograf och C-fotograf. Men om du jobbar digitalt så är en justering av ISO [ljuskänslighet] och vitbalans [färgtemperatur] bara en knapptryckning bort. En annan skillnad är att när man jobbar med analog film så brukar det vara fler repetitioner innan en tagning då det är dyrt att filma analogt. När man filmar digitalt kan det däremot bli så att man inte får något rep alls utan man går direkt på tagning istället. Personligen tycker jag bäst om att jobba med analog film eftersom att slutresultatet blir bättre.

Tjuvarnas jul är en av flera barnproduktioner som du har arbetat med. Är det någon skillnad att jobba mellan barn och vuxenproduktioner rent arbetsmässigt sett?

- Barnproduktioner är jättebra om man ser till arbetstiderna. Barnskådespelare får inte jobba övertid och därmed brukar det bli väldigt lite övertid för oss andra på den typen av produktioner. Tyvärr har barnproduktioner ofta mindre i budget än vad "vanliga" dramaproduktioner har, vilket kan tyckas lite konstigt då vi verkligen behöver bra filmer och serier riktade till barn likväl som till vuxna.

Oslo, 31 Augusti blev en stor kritikerfavorit 2011. Vilket är ditt starkaste minne från filminspelning?

     - Att filma slutscenen var det galnaste jag har varit med om! Scenen var en och samma inställning utan klipp i ca 11-14 minuter. De flyttade möbler under tagningen på grund av platsbrist, bom-operatören Fanny fick ligga raklång på golvet under en del av tagningen medan skådespelaren Anders gick runt henne, jag drog skärpa helt i blindo på grund av reflektioner. Superkul men galet och skitsvårt!

Med det tackar vi på Filmtopp.se Maria Haglund och hoppas att du som läsare, precis som vi, har fått en större inblick i hur arbetet bakom filmkameran ser ut. Härnäst kommer en intervju med Mikael Carlsson, en soundtrackproducent som har arbetat med flera av branschens största namn. Håll dig uppdaterad på Filmtopp.se.

För fler recensioner, listor och nyheter, följ Filmtopp.se på facebook och twitter.