Intervju: Harald Hamrell

Intervju: Harald Hamrell

Eric Diedrichs
Uppdaterad 07 juli 2021 kl. 15:04 | Publicerad 07 mars 2016 kl. 18:00

Harald Hamrell är en stor svensk regissör som är inne på en lång karriär inom långfilm och TV. Han är främst känd för Beck-serien som han har regisserat hela elva av, bland annat 2007:s upplagor (Det tysta skriket, Den svaga länken) som vi på redaktionen håller högt. Hans första långfilm, Vinterviken (1996), är ett romantiskt kriminaldrama med David Tainton, Lina Englund och Peter Haber som han även varit med och skrivit manus till. Hamrell har också varit en del av författarteamet bakom Tomten är far till alla barnen (1999).

Idag är Hamrell aktuell med TV-serien "Fröken Frimans krig", en dramakomedi med Sissela Kyle. I en exklusiv intervju berättar Harald om hur det är att axla regi-rollen och ger tips till aspirerande manusförfattare. 

Vem är din största förebild i branschen?

- Jag har influenser av flera regissörer; Ridley Scott, Ettore Scola, James Cameron, Peter Weir och Bo Widerberg.

Som regissör, när vet du att du har fått rätt tagning? 

- När skådespelarna når ända fram och vågar släppa taget.

Hamrell har skrivit för flera av sina projekt han också regisserat. Men på senare år har han överlåtit författarrollen till andra. 

- Jag skriver inte så ofta nuförtiden, eftersom jag får så många spännande och välskrivna manus sända till mig. Men jag gillar både och.

Förutom att bemästra hantverket, vilken är den viktigaste egenskapen att besitta för att som manusförfattare överleva i branschen? 

- Som manusförfattare, the art of writing is not the writing, it's the rewriting. Ett måtto värt att minnas.

Det finns många sätt att påbörja ett manus på, de två mest kända utgångslägen är karaktär eller handling. Harald berättar om sin startprocess och nämner "what if", ett amerikanskt begrepp som grundar sig i att en film ska ge ett svar på en fråga, exempelvis: "tänk om en vanlig civilperson plötsligt fick gudalika krafter?". 

- Personligen kan det ibland börja med en känsla, ibland med en situation, ibland med en "what if... sats" och ibland med en idé om något samhällsfenomen som vore kul att berätta om.

Det är känt att dialog är svårt att skriva. Vilken bit av manusprocessen tycker du är störst utmaning?

- Att få en historia som driver framåt, där något står på spel. Om man har rätt utgångspunkt så brukar det andra lösa sig. Dock är dialogen en konst i sig som det tar tid att behärska. Det är viktigt att inte inte berätta för tydligt i dialog och istället låta historien vara tydlig.
 

Hur har manusförfattarteamet bakom dina Beck-filmer gjort för att komma in i polisvärldens tänk? 

- Rolf och Cilla Börjlind, som har skrivit Beckfilmerna jag har regisserat, har poliser som läser manusen. Ibland går de ifrån verkligheten medvetet för att det ska bli mera spännande. Riktigt polisarbete kan ibland vara rätt tråkigt, i alla fall på film.

Ibland ser den slutliga filmprodukten annorlunda ut från den som beskrivs i manus. Hamrell berättar om sin syn på när det skiljer sig. 

- De gånger jag har skrivit manus och sedan regisserat så händer det att det blir annorlunda, men det är ett levande material man arbetar med, så det är som det ska vara.
 

Hamrell avrundar intervjun med att dela med sig av ett par tips till den aspirerande manusförfattaren som vill skapa ett lyckat verk. 

- Gräv i dig själv och var noga med att det finns ett mål för huvudkaraktären och att något står på spel. Ge karaktärerna djup och mänskliga egenskaper.
 
 
Filmtopp.se tackar Harald Hamrell för intervjun och önskar honom all lycka i framtiden.
ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL