VAD GICK SNETT? FILMSERIERNA SOM SPÅRADE UR: Terminator

Tar du dig en rundtur längst filmvärldens motorväg är oddsen höga att du hittar en och annan filmserie totalkvaddad längs väggrenen. Trasiga filmserier som sedan länge tappat greppet om sin publik såväl som sin kreativa styrka. Min uppgift i denna artikelserie är att göra ett tappert försök att gå till botten med vad som egentligen gick snett med dessa filmserier.

Jag kommer presentera tre problemområden som enligt mig var avgörande för filmseriens bistra öde och göra tappra försök till att analysera dessa komponenter. Detta är: Vad gick snett? Filmserierna som spårade ur. Idag är det den tidsresande österrikaren med den mustiga överkroppens tur! Givetvis är det Terminator-serien jag talar om.

1: Regissör- och författarbytet

Terminator är James Camerons kreation och sägs ha sitt ursprung i regissörens livliga undermedvetna. Legenden säger att Cameron var utslagen i feber och därigenom fick en högtempererad vision i form av ett metalskelett ståendes i en saftig eldsvåda. Förmodligen en aning kryddad historia, men samtidigt ett tydligt argument för att mördarroboten svetsades samman i Camerons excentriska sinne.

Jonathan Mostow stod därför inför ett okristligt klurigt åliggande när han valdes att styra skutan efter Camerons avhopp. Cameron var tydlig med att hans vision nått sin planerade final och att det inte längre fanns något krut kvar i bössan. Filmrättigheterna tillhörde dock produktionsbolaget som anförtrodde författarna John Brancato och Michael Ferris att förvalta och vidareutveckla Camerons tidsresande robotbataljer.

Resultatet blev Terminator 3: Rise of the Machines 2003 och markerade första Terminatorfilmen utan James Cameron vid rodret. Uppföljaren släpptes hela tolv år efter del två och blev startskottet för raden oförlåtligt mediokra Terminator-rullar som nästan lyckas med den smärtsamma bedriften att försämra originalen. Camerons farväl till serien var helt klart den avgörande hagelsvärmen i hjärtat på Terminator-sagan.

2: Nostalgiporr eller nybygge - bestäm er!

Terminator 3: Rise of the Machines var en light-version av tvåan, med en annorlunda slutknorr. Salvation var i mångt och mycket ett djärvt försök som resulterade i ett magplask och Genisys vill jag inte prata om i möblerade rum. Vad alla dessa uppföljare har gemensamt är att idéerna spretar åt massa riktningar samtidigt och att ingen tycks överens om vilken målgrupp man vill tilltala. Vill man ragga en ny, ung publik eller smeka trotjänar-fansens erogena zoner med hintar om forna tiders glans?

Undertecknad tillhör en utstött skara Terminator-fans som har en soft-spot för Terminator: Salvation. En pinsamt felcastad Christian Bale och rätt darrig regi av McG till trots så finns där i alla fall ambitionen att trampa upp ny mark. Passningarna till originalen är nätta, Anton Yelchins tolkning av en ung Kyle Reese är pigg och inkluderingen av en ny mördarrobot ovetandes om sitt metalliska inre är element som kunde ha förvaltats till något riktigt, riktigt bra.

Dessvärre blev så inte fallet. Slutresultatet är tre uppföljare som förvirrar, frustrerar och trampar vatten. Det är smärtsamt tydligt att det saknas en stadig hand som leder vägen genom maskinernas skärseld

3: Skifta fokus från John Connor

Handen på hjärtat nu alla framtidstorpeder: John Connor var aldrig en speciellt dynamisk eller intressant karaktär. Som tittare vet vi att John reser sig ur askan och blir motståndsledare mot maskinernas arméer och, mer eller mindre, räddar världen. I tvåan ges han förvisso några tydliga karaktärsdrag och egenheter men vi vet ju alla vart det kommer att sluta. Nej, det var alltid Sarah Connor som försåg Camerons dystopier med ett mänskligt och bultande hjärta - inte John.

I min bok borde uppföljarna försökt särskilja sig från Camerons alster tydligare. Låt John Connor höjas till en närmast messialik karaktär, en legend som människor knappt vet är sann eller hokus pokus. Skifta fokus till ett helt nytt galleri av mänskliga karaktärer som kanske växer upp i framtidskrigets ruiner? Dra lärdomar från zombiefilmers tolkningar av vad som sker med det mänskliga psyket när allt du ser runtomkring är död och förintelse och visa hur framtidskriget faktiskt påverkar mänskliga öden, fast med en terminator-touch.

Håller du med mig i mina tankar eller borde Skynet omedelbart skicka en T-800 till min dörr?