"The Machete Order" – Se alla Star Wars filmer i rätt ordning!

Det jag nu kommer att  presentera för er, är ett förslag på vilken ordning ni ska se filmerna i för att de ska kännas som mest sammankopplade med varandra. Jag vet inte namnet på personen som står bakom idén, men han vill kalla ordningen för ”The Machete Order”. Vill du hoppa över denna informationen, även kallat onödigt vetande, kan du istället läsa vår lista med de sex bästa rymdfilmerna

Inlägget riktar sig till dig som redan har sett alla utgivna Star Wars-filmer och som har koll på dem. Jag hoppas att ni kommer att komma till samma slutsats som jag, att The Machete Order är lysande. Ni kommer att märka att den passar sig allra bäst för de som inte har sett serien tidigare och vill få ut en så maximal upplevelse som möjligt.

Varning för spoilers!

Idag finns det två självklara ordningar att se Star Wars filmerna i: Episode-ordningen, och Release-ordningen.

Star Wars: Episode-ordningen

Episode-ordningen är för många mest logisk eftersom allt sker berättas med en kronologisk struktur. Vi får se hur Anakin växer upp, hur han sakta går över till den mörka sidan, och hur han slutligen blir ledare över hela rymdimperiet. En av de stora bristerna med episode-ordningen är att det inte blir någon överraskning när Darth Vader avslöjar att han är Lukes far, utan det presenteras utan större dramatik i slutet av Episode III.

Denna chockerande nyhet, som alltid varit ett signum för Star Wars-filmerna, borde inte försummas. Ett annat problem är att prequel-serien (Episode: I, II, III) egentligen inte har någon egen handling. De är snarare en lång bakgrundshistoria till de gamla filmernas huvudplot, att Luke måste bekämpa imperiet och rädda sin far. Att titta på tre bakgrundsfilmer utan att veta vad de är bakgrund till är både tråkigt och meningslöst.

Star Wars: Release-ordningen

Release-ordningen har också en tydlig brist som presenteras i slutet av Episode VI. När alla är tillbaka på Endor och firar att imperiet och Dödsstjärnan har fallit, tittar Luke bort och ser andarna från sina mentorer: Ben Kenobi och Yoda. Men helt plötsligt dyker en tredje person upp, en ung kille med långt hår. Vi som har sett prequel-filmerna vet att det är Vader/Anakin, men för de nya tittarna blir Anakins framträdande bara ett frågetecken som förmodligen kommer att falla i glömska.

Som ni märkte så funkar alltså inte någon av de klassiska ordningarna helt och hållet. Lösningen på problemet? Enkelt, följ The Machete Order: IV, V, II, III, VI. Och ja, ni ser rätt. Episode I är borta (jag kommer att förklara varför i slutet av inlägget ("The Machete Order" – Se alla Star Wars filmer i rätt ordning! ).

Machete-ordningen vänder på handlingen från att bli en saga om Anakin, till att bli en saga om Luke (som är en betydligt mer relaterbar karaktär än Anakin). Det är dessutom mer logiskt att vi, efter Luke har fått veta sanningen om Vader, flyttas tillbaka i tiden och får se hur det gick till när Anakin blev ond. Episode II och III blir som en lång flashback där detta förklaras. Lagom till VI har vi färskt i minnet att Anakin en gång i tiden var god, vilket gör Lukes uppdrag att rädda Vader mer känslosamt.

Dessutom inleds The Machete-order med Episode IV som tydligast målar upp Star Wars-universumet och som funkar bäst som fristående film. När vi sen följer upp med V har vi påbörjat sagan med seriens två bästa filmer, vilket ser till att intresset inte svalnar hos publiken (något som är en överhängande risk om vi ser filmerna i Episode-ordning eftersom Episode I och II är seriens svagaste installationer).

På detta sätt blir historien uppbyggd med två filmer om Luke, två filmer om Anakin, och en avslutande film där slutet sammanstrålas för de båda.

När det kommer till twisterna, fungerar de som George Lucas hade velat. Han förstod att om man kollar i Episode-ordning så försvinner överraskningen att Vader är Lukes far. Därför lade han till historien om att kansler Palpatine är den onda sith-kejsaren Darth Sidious.

I I får vi veta att Darth Sidious manipulerar The Trade Federation och det märks rätt tydligt att det är Palpatine som drar i spakarna. Men eftersom vi i "The Machete order" skippar I förblir Palpatine ett mysterium. Istället vet vi bara att Count Dooku leder en separatiströrelse helt själv i II. Han berättar för Obi-Wan att senaten är under kontroll av Sith-lorden Darth Sidious och först i slutet av Episode  II, när Dooku flyr till sin mästare, blir det tydligt att det är Sidious som leder hela rörelsen. Detta är också första gången som vi får se Sidious/Palpatine, vilket minimerar chansen för en identifiering.

Något annat som "The Machete Order" lyckas dölja in i det sista, är faktumet att Luke och Leia är syskon. Det finns ingenting som tyder på detta i varken Episode IV, V eller II och det enda vi vet i III är att Padmé väntar barn, d.v.s. Luke. Så när hon i slutet föder tvillingar och säger Leias namn vänds hela världen upp-och-ner.

Men det är inte bara fakta som presenteras bäst i den här ordningen. Konflikterna trappas också upp starkare. Eftersom vi skippar I ser vi aldrig Anakin som liten pojke. Istället kommer han in direkt som en ung man, precis som Luke gör i IV. Paralellerna mellan Luke och Anakin blir på det viset tydligare. Dessutom får vi direkt se hur de båda tränas av Obi-Wan Kenobi.

När Luke gör entré i Episode VI bär han helsvarta kläder, precis som hans far gjorde i sin ungdom. Strax därpå stryper Luke ihjäl två vakter med ”the force”, något som vi bara har sett Vader göra tidigare. När han sedan konfronterar Jabba säger han åt honom ”not to underestimate my power”. Sist vi hörde den repliken var från Anakin strax innan han slogs mot sin gamla mästare Obi-Wan.

Ser man VI fristående verkar Luke mest kaxig. Men om man, som i detta fallet, ser den direkt efter III blir ett annat faktum klarare; Luke är på väg att gå över till den mörka sidan. Med den här vetskapen blir slutstriden betydligt mer dramatisk. Kejsaren försöker få Luke att ge utlopp för sin ilska när han ser sina vänner dö i ett bakhåll, och på så sätt omfamna den mörka sidan. Från början övertygade inte riktigt den här scenen. Men när vi nu ser hur mycket Luke har vandrat i sin fars fotspår och hur han använder den mörka sidan till att försöka rädda sina älskade, blir det hela mycket mer trovärdigt.

Med andra ord blir VI betydligt bättre på grund av III.

Men varför hoppar vi över Episode I?

Anledningen är enkel: det finns inga detaljer i filmen som tillför något till serien. Se bara på karaktärerna vi får lära känna och tycka om, Qui-Gon – dör, Darth Maul – dör, och Darth Sidious identitet blir som sagt röjd. Det har inte ens någon betydelse att Obi-Wan hade en egen lärare eller att Sidious hade en lärling före Count Dooku.

Anakin då? Hans historia från Episode I är också irrelevant, allt vi behöver veta presenteras i början av II. Vi slipper dessutom se meningslösa scener som pod-racet och lära känna Jar-Jar Binks. I bästa fall kan det var kul att se I efter resten av serien, som en slags bonusberättelse för de största fansen.

Hur ska man förhålla sig till de nya filmerna då?

Om vi börjar med Episode VII: The Force Awakens, den hör enligt mig än så länge hemma i slutet av filmserien, på sin naturliga plats. Då vi bara har fått se denna film i den pågående trilogin, anser jag det vara för tidigt för att analysera fram en finurligare placering i ordningen. Det kan mycket väl bli så att vi kan möblera om efter att Episod IX har haft premiär då vi kan dra fler paralleller mellan nya och gamla filmer, precis som Machete-ordningen gör.

Rogue One då? Ja, den tillhör ju inte själva Episod-serien. Knappt några bekanta karaktärer är med, och historien är helt fristående, även om den kompletterar och påverkar den stora bilden. Just av den anledningen bör filmen betraktas som självständig.

Om vi skulle placera den tidsmässigt korrekt så skulle den hamna före IV, med andra ord allra längst fram i vår ordning. Det håller inte alls. Hela den filmen bygger på att tittaren redan har koll på Star Wars-universumet och handlingen runt omkring. Det passar inte heller in att lägga den någonstans mitt i, eller i slutet. Istället bör den behandlas på samma vis som I, som en bonussaga för de som vill grotta ner sig lite extra. Jag tror starkt att jag kommer resonera på samma sätt kring de andra kommande "A Star Wars Story"-filmerna, närmaste Solo: A Star Wars Story med premiär i maj 2018. De filmerna stödjer historien, men bär den inte.

Håller du med mig om ordningen? Eller tycker det låter pretentiöst och krångligt? Kommentera!