Del 13: Walt Disney - Disneys tidiga framväxt

Del 13: Walt Disney - Disneys tidiga framväxt

Rasmus Torstensson
Uppdaterad 20 mars 2024 kl. 15:07 | Publicerad 09 oktober 2016 kl. 18:00

Amerikas filmimperium Hollywood har ur ett historiskt perspektiv varit dominant inom den globala filmbranschen när det gäller såväl ekonomisk vinning som medial uppmärksamhet. Varje år drar drömfabrikens olika produktionsbolag in miljontals och åter miljontals dollar i intäkter. Storfilmer pumpas ut på löpande band och filmstjärnor dyrkas som gudar och tjänar pengar som vanliga dödliga bara kan drömma om.

Vi på Filmtopp.se har nu valt att på allvar sätta tänderna i cirkus Hollywood. En trio – bestående av tidningens medgrundare Eric Diedrichs, samt skribenterna Oscar Vilhelmsson och Rasmus Torstensson – kommer i en rad olika artiklar att djupgående analysera och återberätta Hollywoods historia från början fram till idag. Dels i syfte att själva lära oss mer om Amerikas guldkantade drömfabrik, men främst för att bidra med kunskap till er läsare.

Idag är Disney ett av världens absolut största och mäktigaste filmbolag, men precis som alla andra företag finns det en början och den början stavas Walt Disney.

Walt Disney - Disneys tidiga framväxt

År 1901 föddes Walt Disney på 1249 Tripp Avenue i Chicago. Fem år senare lämnade familjen storstadssnurret och flyttade ut på landet. Det var där som Disneys fascination för djur började. Han brukade teckna gårdens grisar, höns och kor och andra djur som han stötte på i den lantliga miljö han bodde i. Snart visade det sig att unge Disney var en mycket duktig tecknare vars verk uppskattades av både grannar och vänner till familjen.

Trots att han till och med fick sålt flera teckningar värdesatte aldrig fadern illustrationerna. Faktum är att Disney hade en mycket ansträngd relation med far, Elias Disney, som ofta misshandlade den unge pojken pågrund av sitt kreativa uttryckssätt. Modern och hans äldre bror Roy uppmuntrade däremot hans arbete eftersom de såg vilken stor talang Disney besatt.

Runt år 1911 flyttade familjen till Kansas City, men det dröjde inte många år innan Walt Disney flyttade tillbaka in till staden där han var född, Chicago, för att studera teckning och fotografi på McKinley Highschool. Han var högst delaktig i skoltidningen där han bidrog med tecknade sketcher och andra inslag. Dock hoppade han av Highschool som 16-åring med förhoppningen att strida för den amerikanska armén i det första världskriget. Till hans besvikelse beviljades dock inte ansökan eftersom han ansågs vara minderårig. Fast besluten att hjälpa fosterlandet åkte unge Disney ändå till Paris – han körde ambulans åt Röda Korset – där han fick erfara mycket hemskheter.

Med och motgång

När Disney återvände från Frankrike år 1919 flyttade han tillbaka till Kansas City för att bedriva en karriär som tecknare. Brodern Roy fixade ett jobb åt honom på Pesmen-Rubin Art Studio där han träffade serietecknaren och framtida följeslagaren Ubbe Eert Iwwerks (mer känd som Ube Iwwerks). Lite senare började Disney arbeta på Kansas City Film Ad Company där han gjorde handgjorda, tecknade reklamfilmer. Det var under denna perioden som han började experimentera med kameran och efter ett tag beslutade han sig för att starta en egen verksamhet. Med sig på tåget tog han Fred Harman som jobbade på samma företag.

Efter många om och men lyckades Disney och Harman förhandla till sig en uppgörelse med en lokal Kansas City biograf. De började visa sina tecknade serier, som de kallade för Laugh-O-Grams, vilka nästan omgående blev mycket populära. Det gick så bra att Disney kunde öppna upp sin egen studio, Walt Disney Studios. Han började anställa mer folk och efter ett tag skapade man en följetång av olika sagor som blandade verkliga scener, med riktiga skådespelare, och tecknade inslag. Dessa hade samlingsnamnet Alice in Cartoonland. Parallellt med detta satt Disney med stora skulder. Han hade varit för ivrig att föra företaget framåt och investerar för snabbt, vilket tvingade honom att sätta företaget i konkurs år 1923.

Hollywood och Musse Pigg

Trots att företaget gick i konkurs tänkte Walt Disney inte ge sig. Tillsammans med sin bror Roy och Ube Iwwerks samlade han ihop sitt resterande kapital och flyttade till Hollywood. Där startade trion Disney Brother's Studio och fick direkt arbete i händerna. Bland annat skapade man karaktären Oswald the Lucky Rabbit och satte priset på kortfilmerna med denna på 1500 dollar per film. Distributionsrättigheterna till Oswald hade en kvinna vid namn Margaret Winkler. Det var under denna perioden Disney anställde bläck och färgkonstnären Lillian Bounds, en kvinna som han senare gifte sig med.

Några år senare upptäckte Disney att distributören Winkler hade gått bakom ryggen på honom och stulit rättigheterna till Oswald the Lucky Rabbit. Med sig hade de också fått samtliga tecknare som Disney hade anställda, förutom Ube Iwwerks. Av naturliga skäl var Disney vansinnig men han hämnades på bästa möjliga sätt. För direkt efter nyheterna producerade Disneybröderna, tillsammans med sina respektive och Iwwerks, nya kortfilmer med en ny karaktär. Den nya karaktären var Musse Pigg, som trots dagens legendariska status faktiskt inte var någon stor framgång direkt.

De två första kortfilmerna var helt stumma och gjorde inget större succé. Utan det var genom den tredje filmen – Steamboat Willie – som Disney slog igenom på allvar. Till skillnad från de två övriga försöken var kortfilmen ljudsatt med både dialog och musik (Walt Disney gjorde själv rösten till Musse Pigg). Det var en av de första gångerna tecknad film kändes levande och sensationen var ett faktum.

De kommersiella succéerna

Efter genombrottet med Musse Pigg tillverkade Disney och kompani under 30-talet flera framtida tecknade kortfilmsklassiker. Samlingsnamnet för dessa, med några undantag, var Snurriga Symfonier (Silly Symphonies) och de mest kända inslagen var:

Morgonstämning (Flowers and Trees)

Morgonstämning blev direkt en av de mest populära kortfilmerna i Snurriga Symfonier när den kom år 1932. Filmen är producerad av Walt Disney, regisserad av Burt Gillet och berättar en kärlekshistoria mellan två träd. När våren kommer börjar växterna få liv efter en dyster vinter. Alla sjunger, dansar och är glada. Genom musiken som främsta verktyg börjar ett tillsynes manligt träd charma ett kvinnligt och en spirande romans inleds. Men en gammal, nedbruten och elak trädstomme vill annorlunda och tänder eld på skogen för att stoppa de glada dagarna. Skogen måste sammarbeta för att rädda varandra och kärleken.

Som 90-talist har man säkerligen sett en skymt av denna filmen på exempelvis Disney Channel. Filmen har levt genom många årtionden, främst eftersom det var den första fullskaliga tecknade färgfilmen. Morgonstämning var också den första tecknade filmen som fick en Oscar. Den vann för bästa tecknade kortfilm, ett pris som instiftades i samband med filmens framgångar.

De Tre små grisarna (Three little piggs)

three-little-pigs-1933-1

Året efter morgonstämning släpptes filmen De tre små grisarna, innehållande den kända stora stygga vargen. Även den är en del av Snurriga Symfonier, vann en Oscar och kom att bli en odödlig klassiker. Titellåten, "Vem är rädd för den stora stygga vargen?" (Who's Afraid of the Big Bad Wolf?), slog igenom stort i USA och agerade som en slags temalåt för befolkningen mitt under den pågående stora depressionen. Som barn njöt jag av den fina nischade stilen och spännande intrigen. Nu som vuxen ser jag dock andra nyanser av berättelsen, exempelvis den politiska laddningen. För att skapa sig en egen bild finns filmen att ser här:

Snövit och de sju dvärgarna

snow-white-and-the-seven-dwarfs-1937-001-play-some-music

Den 21 December år 1937 hade Snövit och de sju dvärgarna – världens första tecknade långfilm – premiär i Los Angeles. Trots den rådande depressionen spelade filmen in sanslösa 1,49 miljoner dollar i USA och 8 miljoner internationellt, enorma summor för sin tid. Över åren har filmen totalt sett spelat in över 400 miljoner dollar.

Både kritiker och biopubliken älskade sagan om den fagra Snövit och den onda drottningen som till varje pris ville vara vackrast i landet. År 1939, två efter filmen släpptes, tilldelades Walt Disney en hedersoscar för Snövit och de sju dvärgarna. Motiveringen löd:

For Snow White and the Seven Dwarfs, recognized as a significant screen innovation which has charmed millions and pioneered a great new entertainment field (one statuette - seven miniature statuettes).  - The Academy

Avslutande ord

Sammantaget var det till stor del Walt Disneys förtjänst som studion växte explosionsartat under 20- och 30-talet. Han stötte på motgångar men tack vare en enorm drivkraft han revolutionera sättet amerikanerna såg på tecknad film. Dock skall det sägas att det inte hade varit möjligt utan hans team, med brodern Roy och Ube Iwwerks i spetsen. Disneys framgångar fortsatte under 40-, 50- och 60-talet – med bland annat filmer som Pinocchio (1940) och Mary Poppins (1964) – tills han dog i lugncancer 1966. Totalt vann Walt Disney hela 22 stycken Oscarsstatyetter, vilket är flest i filmhistorien. Hans arv och kreativa anda lever än idag kvar i Walt Disney Company, ett av världens mäktigaste bolag, som levererat mängder med minnesvärda filmer även efter hans bortgång.

Nästa gång ska vi kika närmare på årtalen 1938- och 1939, ett av Hollywoods minst lyckade respektive mest lyckade filmår. Missa inte det! 

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL