BILDSPECIAL: Studio Ghibli-regissören Isao Takahatas filmer
Studio Ghibli-medgrundaren Isao Takahatas filmkarriär i bilder.
Isao Takahata gick bort 82 år gammal den femte april i år. Han var verksam inom animebranschen i totalt sex hela decennier och levererade under den tiden många filmer och tv-serier.
För Studio Ghibli regisserade han totalt fem stycken filmer och utanför produktionsföretaget åtminstone fyra. Hans karriär präglades av filmer som mer förankrades i verkligheten jämfört med hans kompanjon och vän Hayao Miyazaki. Takahata experimenterade också med olika stilar, allt från klassisk animeform till en mer rit- och pennstil.
Nedan följer ett bildreportage om Isao Takahatas karriär som filmregissör.
The Little Norse Prince (1968)
Isao Takahatas första långfilm om en pojke med ett magiskt svärd som vill skydda sin by från en ond trollkarl.
Panda! Go, Panda! (1972)
En populär barnfilm skapad av Isao Takahata tillsammans med sin gode vän Hayao Miyazaki. Bilden nedan har bland annat lite liknelser med Min granne Totoro som Hayao Miyazaki släppte 16 år senare.
Jarinko the Brat (1981)
Jarinko har två mål i livet, att skaffa ett jobb till hennes arbetslösa pappa och få honom att bli sams med mamma igen. Hayao Miyazaki erbjöds också att regissera men tackade nej.
Gauche the Cellist (1982)
Gauche måste öva på cello och får hjälp av skogens djur. En fiffig liten film med typisk lågmäld Takahata-stil.
Eldflugornas grav (1988)
Isao Takahatas stora genombrott och första film för det då nyligen grundade produktionsbolaget Studio Ghibli. Ett gripande krigsdrama om en pojke och hans systers kamp mot det förödande andra världskriget.
Minnen av igår (1991)
En kvinna beger sig ut på landet för att få lugn och ro, samtidigt som hon blickar tillbaka på sin barndom i Tokyo. Här blandar Takahata färgglada och vackra bilder från hennes vuxna liv med lite mer urvattnade från hennes barndom. Kombinationen skapar en fin kontrast mellan nutid och dåtid.
PomPoko (1994)
En politisk komedi om tvättbjörnars kamp för att få behålla sin skog. Genom att lära sig byta skepnader kan de infiltrera och imitera deras fiende: människan.
Mina grannar Yamadas (1999)
Isao Takahata genomgick ett stilskifte och valde i Mina grannar Yamadas en mer lågmäld animerad stil som snarare liknar rit- och penndrag. Filmen i sig handlar om familjen Yamadas liv, berättad genom små sketcher.
Sagan om prinsessan Kaguya (2014)
Isao Takahatas film berättar historien om bambuhuggaren och hans frus liv efter att de hittat en liten flicka inuti en bambu. Berättelsen är baserad på en klassisk japansk folksaga. Här tog regissören vara på stilen han tillämpade i sin förra film Mina grannar Yamadas. Filmens animerade stil skiftar successivt filmen igenom, beroende på stämning och delvis Kaguyas humör.