Mitt liv som Zucchini

Mitt liv som Zucchini (2016)

  • 1 tim 6 min
  • Animerat, Drama
Uppdaterad 08 december 2019 kl. 08:12 | Publicerad 19 oktober 2016 kl. 16:10
Detta är en recension. Analys och ställningstaganden är skribentens.
  • Regi:
    Claude Barras
  • Manus:
    Claude Barras, Céline Sciamma, Germano Zullo och Morgan Navarro
  • I rollerna:
    Gaspard Schlatter m.fl.
Foto: Folkets Bio
Foto: Folkets Bio

 

Den lille pojken "Zucchini" bor tillsammans med sin alkoholiserade mamma i en lägenhet någonstans i Frankrike. Pappan är ute ur bilden sedan länge, så när Zucchinis mamma plötsligt går bort får han flytta in på ett barnhem utanför stan. Alla barn på barnhemmet är inte lika välkomnande så anpassningen blir inte lätt för Zucchini. En dag kommer dock en ny tjej vid namn Camille till det lilla barnhemmet. Zucchini blir genast förälskad i henne och efter den dagen blir livet mycket lättare att uthärda. Det blir till och med ganska roligt.

Jämför man med till exempel Kubo och de två strängarna är Mitt liv som Zucchini vid första anblick en relativt enkelt animerad film. Men det är något med de små detaljerna i karaktärernas beteendemönster som gör att det känns som att de är vid liv. Faktum är att jag inte kan minnas när jag såg lika levande karaktärer senast i en animerad film. Den franska originaldubbningen är dessutom så perfekt att jag inte för en sekund föreställer mig skådespelarna bakom rösterna utan helt och hållet faller för illusionen att lerdockorna (eller vad det nu är) faktiskt för sin egen dialog.

Mitt liv som Zucchini är en ganska mörk film som behandlar tunga ämnen såsom alkoholism, rasism, mord och självmord. Med det i åtanke anser jag personligen att åldersgränsen, från sju år, är satt lite väl lågt. Naturligtvis är det ämnen som även barn kan ta del av, men jag tror att man behöver komma upp några år i ålder för att kunna ta in vissa saker som tas upp i filmen. Därför tycker jag även att den svenska versionen av filmen är helt onödig. Barn som inte är gamla nog för att lära sig läsa bör helt enkelt inte se den. Mitt råd till föräldrar som vill ta med sina barn på filmen är alltså att lämna de yngsta hemma och gå på originalversionen. Det vill säga om ni har möjlighet till detta.

Utöver valet av distributionssätt finns det inget att anmärka på om Mitt liv som Zucchini. Den var något av en doldis för mig och dök upp från ingenstans för att sedan segla rakt upp till förstaplatsen bland årets bästa filmer. En film som förtjänar all uppmärksamhet den kan få helt enkelt. På originalspråk då såklart.

Bäst: De små detaljerna i karaktärernas beteende som gör att de känns levande.

ANNONS
ANNONS
NÄSTA ARTIKEL