De bästa filmerna om film – dramatik, referenser och meta
I dag kryddar vi med dramatik, referenser och meta-humor
Film om film är väl härligt? Det tycker åtminstone vi på Filmtopp! Här kommer därför en filmlista om filmer som handlar om film – metanivåerna i vissa av dem imponerande.
Som filmälskare har jag alltid varit svag för film som handlar om film. Oftast är dessa kryddade med underhållande referenser och smart meta-humor. Det bästa exemplet på användandet av referenser är i Robert Altmans The Player där det ständigt hintas till olika filmer och filmfolk (något vi ska diskutera närmre längre fram). Bästa exemplet på metahumor är nog i Spike Jonzes Adaptation, som är skriven av den originella manusförfattaren Charlie Kaufman. Filmen skrevs när Kaufman under skrivkramp försökte skriva en adaptation av Susan Orleans bok Orkidétjuven, vilket sedan resulterade i ett manus om en författare med skrivkramp som försökte skriva en adaption av Orkidétjuven.
Det finns många smarta, underhållande och skarpa filmer om film. Dessa är mina favoriter.
13. Barton Fink (1991)
Barton Fink är ett surrealistiskt guldkorn av bröderna Coen. Här får vi följa en teaterförfattare som vill pröva vingarna i Hollywood. Manusförfattaren, spelad av John Turturro, kommer snart att få upptäcka de mardrömslika kvalitéer som gömmer sig i drömfabriken. John Goodman bjuder på en underbar roll som diabolisk granne.
Barton Fink är en suverän liten filmfest för filmälskaren.
12. Tropic Thunder (2008)
Tropic Thunder är vild komedi om en filmregissör, som i hopp om att fånga Vietnamkrigets galenskap, skickar ut sina skådespelare på en vandring genom djungeln. Allt ska filmas med dolda kameror och utan någon närmre regi för att skapa en mer genuin bild av krigets hetta. Föga vet skådespelarna om att de hamnar mitt på en knarkplantage och att de som jagar dem inte är skådespelare.
Tropic Thunder må vara något ojämn, men det är få filmer som får mig att skratta lika högt som denna pärla. Vissa sekvenser är helt enkelt oförglömliga.
11. A Star Is Born (1954)
En teateraktris prövar vingarna i Hollywood och gör succé. Men i takt med att hennes karriärstjärna skiner allt starkare slocknar makens. När han börjar ta till flaskan blir situationen snart ohållbar.
Judy Garland bjuder på sin livs roll i denna remake av 30-talaren A Star Is Born. Hon prisades av allt och alla för rollen som skulle ha blivit hennes stora comeback, men rampljuset slocknade snabbt igen när Grace Kelly istället fick Oscarn för bästa kvinnliga huvudroll för sin insats i Country Girl. Att Garland inte fick priset har av Groucho Marx kallats för "The biggest robbery since Brink's".
10. Close-up (1990)
Abbas Kiarostamis ikoniska meta-film har blivit bejublad världen över. Close-Up är en häftig blandning mellan dokumentär och spelfilm och handlar om en man som utger sig för att vara en känd iransk filmregissör. Han börjar umgås med en familj, som tror att han är den regissör han påstår sig vara, i hopp om att få använda dem i sin första riktiga spelfilm. När familjen upptäcker att han är en bluff går fallet till domstol.
Det som verkligen gör Close-Up banbrytande är att Abbas Kiarostami använder sig av de som var involverade i fallet på riktigt. Här spelar de upp vad som hände dem samtidigt som Kiarostami tar ut svängarna och utsätter skådespelarna för situationer de inte har varit med om tidigare – utan förvarning.
Ett flytande berättande och fångandet av genuina känslor gör Close-Up till en alldeles unik berättelse. Den enda film jag har sett som använder ett liknande format är iranska Äpplet.
9. Cinema Paradiso (1988)
Denna italienska pärla har vunnit många betraktares hjärtan och visst är det film-romantiskt (på flera nivåer) när vi får följa filmskaparen Salvatore Di Vitas liv – från uppväxt till medelålders. Tyvärr är den tredje akten inte lika magisk som de första två. Likväl, Cinema Paradiso är en film varje filmälskare borde se!
8. Vem satte dit Roger Rabbit?
Robert Zemeckis kultpärla har en given plats på en lista över "de bästa filmerna om film". I denna filmen samexisterar alla "toons", det vill säga tecknade figurer i animerad film, med oss människor. Den toon-hatande detektiven Eddie Valiant får det hett om öronen när han dras in i en mordgåta som involverar kaninen Roger Rabbit, hans dame Jessica Jones och galne Judge Doom.
Vem satte dit Roger Rabbit? är en given film att ses av alla filmälskare där ute.
7. Ed Wood (1994)
I en av Tim Burtons bästa filmer möter vi den ökände kalkonregissören Ed Wood, spelad av Johnny Depp. Filmen fokuserar främst på början av hans karriär fram till premiären av Plan 9 From Outer Space, världens mest omtalade praktbottenfilm.
Ed är en filmälskare som ser Orson Welles som den ultimata förebilden och precis som Orson känner han att han har flera fantastiska filmer inom sig. Allt han behöver göra är att få någon att finansiera dem. Ständigt optimistisk avverkar Ed den ena värdelösa filmen efter den andra med hopp om att någon gång få göra sin egen Citizen Kane.
Burton kan känna sig nöjd med denna hyllning, som ger ett hjärtevärmande porträtt av Ed Wood och hans strid i Hollywood, hans transvestism och hans kvinnoproblem.
6. Adaptation (2002)
Som tidigare nämnt handlar denna originella dramakomedi om när manusförfattaren Charlie Kaufman under skrivkramp försökte skriva en adaptation av Susan Orleans bok Orkidétjuven vilket sedan resulterade i ett manus om en författare med skrivkramp som försökte skriva en adaption av Orkidétjuven.
Ett bevis på Kaufmans briljanta författande och hans höga nivå av skruvad humor var att han i filmen hade en fiktiv tvillingbror, Donald, som också vill försörja sig som manusförfattare. Charlie lurade hela Hollywood när han påstod att denna bror fanns på riktigt och att han hade varit med och skrivit filmens manus. Eftersom Donald också står skriven som medförfattare för Adaptation fick han dela Charlies Oscarnominering när den nominerades för bästa originalmanus; även om han aldrig har existerat. Fantastiskt!
5. Singin' in the Rain
Singin’ in the Rain är en mästerlig musikal om de svårigheter som uppstod för de mindre vackert talande skådespelarna när stumfilmen blev till ljudfilm. Underbara dansnummer blandas med smart-humor. Singin' in the Rain är en tidlös klassiker som alla filmälskare bör se. Har du inte sett Singin' in the Rain, så ta dig i kragen och åtgärda detta omedelbart!
4. Mulholland Dr. (2001)
David Lynchs bästa film är självklart en mycket märklig resa. Filmen handlar om unga Betty (Watts) som vill förverkliga drömmen om att bli skådespelerska. Under hennes jakt på framgång möter hon Rita (Harring) som har drabbats av en kraftig minnesförlust och glömt bort allt, till och med vem hon själv. Tillsammans ger de sig ut på en jakt efter Ritas identitet och snart befinner de sig i ett virrvarr av våld och surrealism.
Naomi Watts gör här en helt makalös roll. Kanske skiner hennes egna desperation om skådespelardrömmen igenom? När filmen spelades in var hon nämligen så gott som fullständigt okänd.
3. Boogie Nights (1997)
Endast 27 år gammal gjorde Anderson sitt första mästerverk, Boogie Nights. En fantastisk film om den delvist fiktive välhängde porrstjärnan Eddie ”Dirk Diggler” Adams (Mark Wahlberg) karriär.
Storyn är i enkel ”rise and fall”-anda och behöver inte förklaras närmre. Det som däremot utmärker filmen är den entusiastiske skaparglädjen och de fantastiska birollsinsatserna av Julianne Moore, Heather Graham, John C. Reilly, Philip Seymour Hoffman, Philip Baker Hall, Don Cheadle, Alfred Molina och Burt Reynolds.
2. The Player (1992)
I The Player möter vi Hollywood-eliten Griffin Mill (Tim Robbins) vars jobb är att välja ut vilka manus som ska göras till film och vilka som ska kasseras. Dagligen vallfärdar mängder av manusförfattare till honom med drömmen om att få se just sin film på vita duken. Problemet är bara att av de 50 000 manusförslag Griffin årligen tar emot så kan bara tolv stycken bli film. Det är med andra ord en hel del författare som dagligen får sina drömmar krossade och vissa hanterar detta bättre än andra. En av alla dessa författare börjar anonymt att skicka hotfulla vykort till Griffin. Till en början uttrycker vykorten författarens hat, men snart börjar de handla om riktigt obehagliga hot.
Robert Altman har laddat filmen med meta-humor och referenser till både samtida filmer och stora klassiker. Under den åtta minuters långa inledande kameraåkningen så diskuteras bland annat Orson Welles fantastiska film En djävulsk fälla, vars öppningssekvens garanterat inspirerat Altman till att göra denna. Ett annat roande referensmedel Altman använder sig av är att subtilt hinta om vad som komma skall genom strategiska zooma in på äldre filmaffischer och gamla fotografier på Hollywoodkändisar. I en scen när det vankas spänning så drar sig kameran långsamt mot ett fotografi på Alfred Hitchcock, ”The Master of Suspence”.
1. Sunset Blvd. (1950)
I detta kolsvarta dramaav Billy Wilder möter vi den panke manusförfattaren Joe Gillis. I ett ödets nyck blir han anställd av den forna stumfilmsstjärnan Norma Desmond. Gillis får i uppdrag att bearbeta ett enormt manus som Norma har skrivit ihop för att göra en storstilad comeback. Under tiden han jobbar med omskrivningen får han bo i hennes enorma stumfilmspalats tillsammans med Norma och hennes betjänt Max.
Hela arrangemanget passar Gillis som handen i handsken men snart börjar en tragisk och mörk relation utvecklas mellan honom och Norma vars utfall kommer att skaka om Hollywood till grunden.
Detta är både Billy Wilders bästa film och en av mina absoluta favoriter. Sunset Blvd. är perfekt i sitt berättande, skådespelarna briljerar och den mystiska berättelsen varvas av humor, romantik och tragik. Ett briljant hopkok av meta, referenser och diaboliskt skarpt berättande!